hej onsdag.
fast idag är det fredag. och jag skippar modellmåleri. iaf fram till fikat. jag orkar inte. dödstråkigt. dessutom behöver jag packa. typ. för idag bär det av uppåt. first stop: linköping. universitetet. zenit. kocken! han är ljuvlig men inte ljuv. fast inte ljuvlig som gudrun. ljuvlig på ett annat ljuvligt sätt. klüftpotatiiis. men framförallt. fish n' chips. åh. jag längtar. och mitt emot mig kommer ras-mus att sitta. han kommer äta nåt annat. det kommer bli fett bra. och jag kommer få en ångestattack och sakna LiU. sen kommer jag inse att Linköping är ganska tradigt och trist och vi kommer ta campusbussen till Norrköping. campusbussen! åh. ännu något ljuvligt. den bästa bussen. gratis (nästan. mitt LiU-kort är ju långt ifrån giltigt nuförtiden. men jag tvivlar på att de kollar datum. jag planerar att hålla för datumet bara. det kommer funka. längst bak i campusbussen. mysigast och bäst.
does the body rule the mind or does the mind rule the body. (minden rular ju allt. dum textrad. men det kanske är poesi)
och sen. i norrköping. där hjälper rasmus mig med filmen och så tar vi estetiska kort av den fina staden med industrilandskapet. fast om det är kallt går vi in. och rasmus öppnar paket. åh. paket! jag hoppas han gillar't. men egentligen är det skitsamma. för jag gillar't. haha ja. vadå skavsår. sen kollar vi på control och gråter och lyssnar på joy division lite till och känner oss nedstämda. men glada för att vi finns. och går upp på taket och dricker te. blickar ut över staden med industrilandskapet. det är inte så klart ikväll. men om det hade varit. åh om det hade varit! taket med fina utsikten. hade kanske kunnat vara ljuvt. men stannar dock ändå vid ljuvligt. stad med industrilandskap. industri - alldeles för hårt för att vara ljuvt. iaf i min bok. som annie har skrivit. hon förklarar bra. finner dom rätta orden.
nu är klockan o8.52 och pernilla sover fortfarande.
sen kommer lördag och mr columbus ska firas med pompa och ståt. wickard står för det pampiga pompat. han är nog den enda med kropp nog. ståt vet jag inte vad det är. men cecilia klaar sköter nog det. cecilia klaar. ett namn som hämtat ur en bok. nåväl. smörgåstårtan är redan köpt. men jag får äta sushi ändå. jag hoppas det blir en trevlig upplevelse. och att kerstin (om hon är där) nämner något i stil med "my lips are sealed". det skulle höja stämningen ett snäpp. och chicco kan visa mig hur min äppelgubbe ser ut nu och stolt visa upp sina egna. och nassa ska ge mig en kram. och cecilia också. och allt är mysigt och fint där på butgatan 13. A.
nu tänker jag inte klura mer. allt får bli som det blir. jag skriver om nåt som inte hänt eftersom jag glömt bort det som faktikst händer. vad gjorde vi igår?
1 kommentar:
vilken fin text lisa. v
Skicka en kommentar