tiny tiny!

nej. för O.C var det som har räddat kvällarna. och ikväll blev det så tidigt att den blir kanske en dumkväll. jag skulle måla. jag skulle fixa. men. haha jag tror min lp-spelare är inställd på för hög hastighet. inte singel-högt. men lite för högt. nån har skruvat på rattarna. haha det går fort fort. men iaf. kvällen går lite utför.

jag sitter med datorn i sängen. så som man inte fick. som en hund i en bil? får ingen luft. mitt hår luktar kamomill. jag antar iaf att det är såhär kamomill luktar. jag vill att det ska bleka mkt. direkt. men det går ju segt. naturen är seg. tacka vet jag kemikalier. eller. hmm.

vi var iaf på skroten idag. och det var kul. skitigt. lite kallt. jobbigt. men kul. annie och jag förälskar ss i alla pytte-delar. vi hittar mini-tågräls. mini-dusch-munstycke. prickiga. håliga plåtar. som raster. åh! raster. jag vill ha raster att gnugga fast på nåt. jag som skulle måla. men så passade det sig inte., inte ens måla upp motivet på duken gick. duk. duck. fuck.

men på fotomässan var det glada ansiktet. folk stannar coh ler åt potatismoset som är kärlek. våra namnskyltar. titel. låttitel osv. dom är bäst. upplimmade på kartiong. finast och bäst. just nu sitter dom i annies rum. jag vill skriva ut och fixa egna. jag har shufflebeskrivningen. den är lite för stor och fyrkantig för att kunna vara lika fin. men hur som haver. en ville köpa ett foto!! hotline to hell ville han ha. sen försvann han ochs kulle tänka på saken. hoppas hoppas han hittade våra små mini-shuffle-lappar och kan maila oss. jag hoppas in i döden.

jag lyssande på alice babs förut. annie har jag berättat att jag har en alice babs-lp? hon sjunger swing it magisterns och sen bäbä vita lamm mitt i. haha. det visste jag faktikst inte. det var sött. så liten och rar.

california here we come. i helgen rullade jag runt lite på en longboard. eller så låg jag och nästan somnade i solen. till ljudet av den där lilla brädan. hälsa lillen. lillen på lillbrädan. eller egentligen den helt vanliga normalstora brädan. den rullar mysigt och ljudet är fint.

sen blir det snart helg igen och jag far iväg. i helgen fick jag för mig att jag kanske kommer ångra att jag aldrig stannar här. kommer jag? ska man ångra sig. jag kommer ju aldrig kunna veta om jag ångrar. jag missar väl mycket. men det gör mig ganska lite. globalarna är förresten tillbaka. och junior säger hej gumman till lisa waller. han säger också: är du glad nu. allt som det ska. (nu när joel är tillbaka alltså). lisa säger det var ett jäkla tjöt.

nu rullar orden vidare som klyschan i annies foto. trasiga cykelhjulet. är håkan svaret på det trasiga livet. hahaha. tveksamt va.